Att vara här och nu.
Jag går på promenad en fin sommardag, känna doften av blommorna och med en solen som värmer,
och efter nån kilometer börjar jag känna hur det skaver på hälarn, kommer jag att kunna gå ända hem utan att ta av mig skorna, måste jag gå barfota sista biten hem. Jag går med skorna på så länge det är asfalt men då jag viker av och kommer in på grusvägen ger jag upp då åker skorna av, för nu har jag en blåsa på ena hälen.
Så nu fortsättr jag barfota, så skönt det känns ingenting som skaver och gör ont. Men efter ett tag blir det grusigare på vägen och jag få se mig för, var ska jag sätta ner föttern så det inte gör så ont då jag gå. Så slår mig plötsligt en tanken, att det här måste väl vara mental träning om något, en övning på att vara här och nu.För nu har jag hela mitt fokus på att gå. Så ta av er skorna och gå barfota på en grusväg för då springer inte tankarna iväg, då måste man ha fokus på nuet.
