Att hälsa på min faster.
I lördags när jag var och handlade kände jag att nu är det hög tid att fara och hälsade på min faster. Så sagt och gjort jag vände och körde tillbaka, for och köpte en bukett tulpaner och semlor. Och så for jag och hälsade på henne. Det blev ett mycket trevligt besök, tänk att vara nittiofem år och bo själv och klara sitt liv utan hjälp. Helt fantastiskt tycker jag. Där satt vi och pratade och hon berättade lite om sitt och sin familjs liv och om saknaden av sin älslkade man. En fantastisk dag och ett underbart besök hos min kära faster. Det var av henne jag fick mina första klackskor, de glömmer jag aldrig. Dom kom upp till norrland på semester och så fick jag som liten flicka ett par sommarskor med slejf över foten och med klack, tro om jag blev glad och lycklig. Det glömmer jag aldrig. Det blev ett fint besök som väckte många fina minnen, tack kära faster.
