Att göra två saker samtidigt.
Att uppleva magi.
Att få uppleva detta är väl magi om något.
Att se hur dimman lägger sig som ett och gosigt täcke över marken.
Att vara den så nära att jag bara kan sträcka ut handen för att försöka vidröra den
och att känna hur den sveper sina slöjor omkring mej, att känna den lite råa fuktiga värmen som dröjer sig kvar efter en dag av gassande sol. Det kan man väl kalla magi.
Att tillbringa en dag i Sollefteå
En solig och varm onsdag sista veckan på min semester satt jag och min syster och väntade att dörrarna till textilarkivet skulle öppnas. Där var en utställning om återbruk som vi skulle se, tänk så mycket fint man kan göra av använa textilier.
Väggbonader.
Plädar
Mattor
och kuddar.
När vi promenerade tillbaka in till centrum möttes vi av denna syn, på nipans kant hade backsvalorna full med bon. Det var en syn som väckte barndomsminnen till liv, för då jag var liten hade svalorna bon i sandgropen vid farbror Joels.
När vi kom in till centrum igen gick vi till Sollefteå musem en av utställningarna där var tavlor av Curt Breiland.
Alltid lika interssant att se och inpireras av hur andra målar.
Efter det var smakade det väldigt gott med fika hos Café Petter.
Ta mig till havet.
I dag var vi på en utflykt till Skepsmalen och Skagsudde.
Det var lite småblåsigt, ingen gassande sommarvärme direkt men med klippor uppvärmda av solen och trevligt sällskap så blir det varmt i alla fall.
Havet glittrade emot oss och vi kom överens om att det är nåt speciellt med att var nära vatten ändå.. En annan sak som vi funderade över var, hur långt kan man egentligen se då man blickar ut över havet?
BAKOM MOLNEN SKINER ALLTID SOLEN.
Ibland kan himmelen se ut så här.
Molnen lägger sig som ett lock över oss och man känner sig liten.
Men alla dagar är inte så för bakom molnen skiner alltid solen.
Har haft en fantastisk fin kväll, haft besök av släkt och vänner. Suttit ute i solen och njutit av kvällen och livet.
En tavlas historia.
Måla gnugga, skrapa, gnida och vända och vrida.
Tvätta bort och måla över, byta färg och göra om. Tålamod.
Sitta och titta. Var kan jag motivet hitta. Ibland känner jag bara frustation och ilska och ibland känns det lungt och stilla. Linjen, formen, färgen, strukturen, rytmen, formatet, skalan, balansen, symmetrin, ljuste allt i en härlig blandnig. Till sist visar sig motivet jag känner mig tillfreds och tillslut har jag bestämt mig tavlan är färdig och jag sätter min signatur på den.
Gott gotti gott gott.
I går kväll hade vi avslutning på årets sommarcafé och det gjorde vi på detta sätt.
Med stort tårtkalas och gott var det.
TACK SYSTER.
Jag vill än en gång säga tack älskade syster för den här inspirerande boken om hur man släpper loss sin kreativitet.
En härlig helg med systrar och kusiner.
Så kom då äntligen helgen vi hade bokat in då våra kusiner skulle komma på besök.
Vi har ju så många fina minnen ihop från vår barn och ungdom som vi fick återuppleva.
När vi hälsat, kramats och ätit lunch gav vi oss ut på en promenad. Vi skulle gå den gamla vägen som vi gått så många gånger som barn. "Lia" vägen till vår barndoms grannar farbror Sigfrid och tant Adelina våra kusiners morföräldrar. Det var inte så lätt att hitta, det var bara början av den gamla vägen som man kunde känna igen, resten var svår att hitta på grund av skogsavverkning och att det var så igenvuxet. Men vi tog oss fram genom ris och snår..
så var vi framme vid Båtsmanstorpet där vi lekt så mycket när vi var barn.
När vi gick hem stod Jungfru Marie Nycklar så stolt vid dikesrenen.
Saga tyckte det var roligt att vara med hon tog mej i handen och sa -Spring farmor spring och det gjorde vi, vi sprang och skrattade och njöt av dagen och av att få vara tillsammans. Innan dom åkte hem blev det kaffe och tunnbrödsmörgås.
När dom åkt låg den jag skulle plocka bort låg den här brödbiten kvar på bordet och den tycker jag får symbolisera helge.
Håll mej.
Den här tavlan blev färdig bara några dagar innan jag åkte till Göteborg, så då fick den följa med mej dit.
Och så här ser det ut där den hänger hos C/O HOME.
