Nu då det inte blir några promenader hem från arbetet längre så tränar jag yoga regelbundet i stället. Jag hittade först Yoga för alla på nätet med Carolin Ågerstrand som instruktör. Jättebra börjanför mig som gett mersmak.
Och nu tränar jag Kundalini yoga från Värnamo YogaInstitut med Adam Svensson detta har jag hittat på You Tube. Så nu vill jag bara säga Tack Caroline Ågerstrand och Tack Adam Svensson för allt ni delar med er av yoga till mig.
Förr helgen var vi till Åsele. Det var den årliga höstcupen i golf som gick av stapel. Så där samlades golfspelarna i släkten för att umgås och spela golf.
Jag som inte är någon golfspelare fördrev tiden med att läsa, Norrländsk svärmod av Theres Söderlind.
Jag försjönk i läsningen så till den grad att jag nästan missade att laga lunch.
Det ordnade sig i alla fall maten blev lagad, golfspelarna fick sin lunch, knallade iväg igen och jag fick återgå till läsandet.
Fick också träffa vår nya lilla släkting Eline. Det var inte bara jag som hade svårt att slita blicken från den lilla skönheten.
För nog är hon väl söt så det förslår och säll är hon också. Och så fick vi ju låna hennen av föräldrarna och sitta och mysa och och lukta på henne. Vilken lycka.
Jag och syster skulle åka på loppis men var lite sent ute för det var stängt. Men vi fick ju täffa den här damen.
Jag måste ju också presentera årets vinnare och initiativtagare till det hela. Ett stort grattis till dej Per-Olov och tusen tack för att du har startat upp detta.
På vägen hem var jag bara tvungen att stanna bilen och gå ut och ta denna bild, det är inta ofta man får se härsvirke uppställt så här på åkerkanten. Det känns som om den tiden är förbi så det är bäst att föreviga det.
Vi åkte också upp och såg dennna fantastiska utsikt....
Och för att se budda statyn i Fredrika.
Sedana åkte vi vidare hemmåt. Det blev ett bra avslut på min semester.
I går var vi med vänner till Johanneslund på spelmansstämma, tältet var fullsat och musiken var bra.
Kalasorkestern och Eskil Kolumbus var en del av dom som spelade där.
Vi satt i gröngräst och njöt av underhållningen tillsammans med fina vänner. Men så började mörka moln visa sig på himlavalvet, vi hoppades att dom skulle blåsa iväg men tyvärr. Åskan började mullra så vi packde ihop våra pinaler och gjorde oss klara om regnet skulle komma och det gjorde det med besked. Det kom en ordentlig blixt, så brakade åska lös och så öste regnet ner. Så då sprang vi till bilen och avslutade vår dag nöjda och glada.
Nu är det bara en vecka kvar till min semester. Då har jag fyra hela veckor då jag har möjlighet att ta dagen som den kommer, kanske jag gå barfota i sanden, kanske målar jag eller pysslar med mina blommor.
Kanske läser jag en bok, går en häxvandring eller är på spelmansstämma. Vi får se vad jag kommer att fylla mina dagar med.
På måndagkväll var det allsång. Melodier vi minns med Hästskoteatern.
Tisdag berättade Roger Björklund om Stubbriket- Konst eller rishög.
Jubileumsdagarna avlutades på onsdag med att de elever som gick här sista året det var skola var inbjudna och så spelade Anders Lindgren önskemusik.
Det har varit trevliga dagar. Så nu får jag tacka alla besökare som kommit och fikat, sett på våra nyrenoverade lokaler och lyssant på underhållning och hälsa er välkommna åter.
Jag har inget flyt med målningen nu, jag målar och så målar jag över, tycker mest att det blir ett enda kludd och så blir jag irriterad och går därifrån. Förmodligen är jag inne i en period då jag är väldigt mycke i den vänstra hjärnhalvan, det blir för mycket prestation och den kravlösa målningen lyser med sin frånvaro och då fungerar det inte.
Så i kväll när det inte regnar var jag ute och påtar i trädgården i stället, den kräver ju lite jobb den också om inte ogräset ska ta över. Men lite penselarbete blev det ändå, jag tjärade nämligen in vår gamla bro som nu ska bli en liten uteplats. Så nu får jag bara hoppas att inspirationen ska komma till mig endera dagen,så att jag kan måla prestationslöst utan krav och utan att bli på dåligt humör. Att bara känna lugn och tillit till skapandet.
Satt och titttade på lite bilder och då fastnade jag för den här som jag tog för ett tag sedan när hade vi besök av en liten dam som fått sina första skor. När hon inte hade dom på fötterna stoppade hon in dom i mitt datafodral.
Jag har också städat lite i kväll men det är verkligen inte min grej. Tror inte det finns nåt som kan tömma mig på energi som just städning. Så nu skulle jag behöva ladda batterierna. Jag är nog inte den hemmapysslande typen. Nu tror jag att jag sätter mig ner och väntar på bätte väder. För sol och värme det gör susen och är en outtömlig källa till energi för en utmattad städare som jag.
Regnet det bara öser ner och jag blir så blöt om både skor och strumpor. Ja så blev det för mig i dag när jag var ute och jobbade. Jag började dagen med lite yoga, sedan frukost och så ut till blomrbatten för att rensa ogräs. Men jag kom inte så långt med rensandet, det blev en utökning av jordgubbslandet i stället. Sedan for jag till bygdegården för att förbereda lite inför morgondagen, jag skrapade bort gammal färg runt fönster och på knutbrädor. Så nu hoppas jag att det blir vackert väder i morgon för då ska vi måla. Vi vill ju att det ska vara fint även på utsidan nu då vi har fått det så fint på insidan.
Nu ska min äldsta rabatt få sig en rejäl ansiktslyftning. Jag har nämligen börjat gräva upp hela rabatten ogräset rensas bort ogräs ochplantorna delas, nu ska det bli ordning och reda igen. Den ska få rejält med gödsel och nya blommor. Storstädningen har redan börjat men så kom regnet, så nu sitter jag här och väntar på att det ska sluta så att jag kan fortsätta arbetet så nu sitter jag här och fundera på vilka blommor som ska planteras.
Sirpa var och besökte oss i vävstugan för att ta bilder för att lägga upp på ideriket och det här är resultatet. Det känns lite konstig att lyssna på sin egen röst och obekvämt, men det är väl bara att gilla läget eller att vara tyst.
Fredagkväll, det är början på helgen och solen skiner vad kan man mer begära. Ser ut genom fönstret och solen skiner på viden som blommar, man kan nästan tro att det är små kristaller som som sitter på kvistarn. Det är nästan så att man får lust att gå ut och plocka det gnistrande vacka, fylla händer och fickorna med dyrbarheter eller så sitter jag bara kvar och ser ut och bara njuter av skönheten.
En härlig känsla sprider sig i kroppen när solen visar sig. Det är nästan så att man inte tror sina ögon, kan det verkligen vara möjligt? Efter veckor med grått och disigt väder och inte den minsta gnutta sol så kommer den äntligen fram och sprider sina strålar över oss. Underbart.
Jag tillbringat dagen i vår bygdegården. Vi har scotercafe där i helgen det är det första evenemanget i våra nyrenoverade lokaler.
Lördag och sovmorgon jag får ligga kvar i sängen hur länge jag vill ingen, väckarklocka som ringer och inga tider att passa. Läste ut "Vattnet i mars" innan jag steg upp. Det var en bra bok som jag kan rekomendera. Sedan blev det ett yogapass efter det tog jag hand om en överfull tvättkorg och varvade det med att måla. Såg också damernas stafett, oj så spännande, där satt jag i soffan och grät av glädje när jag såg hur lyckliga dom var över segern. Det är sant som det är sagt. DELAD GLÄDJE ÄR DUBBEL GLÄDJE.
Igår kväll var det födelsedagskalas hos sonen, nu är det tjugosju år sedan han föddes, tänk vad tiden går. Ibland är det nästan så att jag måste räkna efter, få se nu: han föddes 1987 och nu är det 2014, ja det stämmer faktiskt han blir tjugosju år. Tiden bara rusar fram.
Och i morgon blir det kalas igen.
Då ska vi fira lilla hjärtat som blev ett år den tolfte, men det blir kalas i morgon. Vilken underbar helg.
Är mamma till Moa och Jon, farmor till Saga och Widar, mormor till Adelina. Jag läser, målar, tränar yoga, väver, påtar i trädgårdenlen. När det är sommaren är jag heller ut än inne och på vinter är jag hellre inne än ute. Är lite Antingen -Eller.
